- Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
- mod att förändra det jag kan,
- och förstånd att inse skillnaden.
- Låt dock aldrig min sinnesro bli så total
- att den släcker min indignation
- över det som är fel, vrångt och orätt.
- Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder
- och vreden slocknar i mitt bröst.
- Låt mig aldrig misströsta
- om möjligheten att nå en förändring
- bara för att det som är fel är lag och normalt,
- att det som är vrångt och orätt har historia.
- Och låt mig aldrig tvivla på förståndet
- bara för att jag är i minoritet.
- Varje ny tanke startar alltid
- hos en ensam.
Hämtad från ”http://sv.wikisource.org/wiki/Sinnesrob%C3%B6nen”
Senaste kommentarer